tänk om du kan vara lika framgångsrik som du är ledsen

25 minuter från stan på bussen o hjärtat försöker bestämma sig. jag suger på avsked och det har jag alltid gjort, tydligt att det aldrig kmr ändras. så som min värme för familj och det som betyder något för mig är min drivkraft o styrka är min saknad efter dem vad som får mig att falla.
jag ser mina föräldrar bli äldre och jag vet att det är nu jag vill känna dem som mest. de är ännu klara, vitala och pigga, det är nu jag kan ställa alla frågor mitt hjärta bär på och få svar som har bakgrund sen deras ungdom. men jag bor i en annan stad och min kloka sida vet det är rätt, nu och inatt. men när jag är i min hemstad med allt som hör sånna resor till, saknar jag att leva nära dem, att kunna cykla till dem, vakna i det hus jag vuxit upp i o klappa katten om kvällarna.

jag återvänder en dag, det har jag lovat mig själv. frågan är när.

vid 23:50 är jag åter i huvudstaden, ciao.

Annonser
Det här inlägget postades i Depp, funderingar, knäppskalle, prosa flum. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s