we can change our old ways and you take what you need

utan o innan
det gör ont o jag tror du ser rakt igenom mig
har dock inga faktan, men du tar i mig, mer än jag i dig just idag
inser först efteråt men ändå, saknad, smärta; i bröstet, magen, ner i fotknölarna och en klump i halsen som pockar på min uppmärksamhet att NÅGOT SAKNAS JU HÄR och det är du du du du jag vill kräkas upp känslorna
stampa på dem
är de rosa eller lila
kan du få dem
har du något liknande inom dig och för vem för mig? går det ens

h kollar på oss som att han vet o han nämner ditt namn två åtminstone en gång o sedan med dig; du är tyst, för du blir obehagad eller generad? ser han rakt igenom oss, ser alla?
you take what you need and you don’t need me eller gör du
vi slår följe för fjärde femte gången till tunnelbanan och jag står ganska nära dig men vågar inte ta i dig vågar inte beröra din arm när du går TROTS att jag vill det mer än att kräkas upp känslorna för rör jag vid dig kanske det leder någonstans kanske kanske kanske en puss på kinden i mörkret i ljuset jag svimmar nog

om jag får

vi kan låta detta pågå det kanske aldrig tar vägen dit jag önskar mer än jag önskar att få stanna på detta jobb jag älskar och det är mycket, käraste du
ringer du mig
ser du mig
kan du hålla mitt hår om jag måste kräkas?
ge mig en chans

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s