idag sa jag med hundra procents säkerhet att jag hade varit lycklig med bara mitt egna sällskap till jag dör. ett par romanser för själens lättja men inget fast grepp om hjärtat.
nu blir jag påmind om kvällar då pojkvännen borstar tänderna medan jag torkar av mascaran, dagar då vi träffar släkt tillsammans, för att sedan promenera hem i tystnad ömsom skratt under samförstånd och solen går segt ner över himlavalvet
och jag saknar just en pojkvän
and I'm gonna be stronger today 